Vissefjärda GIF

Då det inte fanns någon fotbollsplan började man att hålla till på stallplanen utanför kyrkan. Då den allmänna vägen gick rakt över denna stallplan kunde det hända att många hårda ord växlades mellan trafikanter och fotbollsutövare. Dessutom blev spåntaket ganska illa åtgånget. Detta medförde att ägarna till stallarna anmälde ofoget till landsfiskalen. Så en kväll infann sig såväl landsfiskalen J

Högsell liksom fjärdingsman Karl Karlman för att kontrollera riktigheten i denna anmälan. Då Karlman hade en viss förståelse för ungdomarna hade han emellertid förvarnat om landsfiskalens besök. Det var ett disciplinerat gäng som tränade boll denna kväll. Kom det en hästskjuts förbi lämnades vägen fri och spelet avstannade. Ej en enda spåna lossnade från taket. Landsfiskalen sade: "Pojkarna sköter sig bra. De får fortsätta att träna boll på denna plats." Sedan for han hem till Emmaboda



Det hade i samhället diskuterats att bilda en idrottsförening. Karl Karlman åtog sig att kalla till ett möte den 10 juli 1929. Många intresserade kom och en interimstyrelse valdes enligt följande: Ordförande Karl Karlman, sekreterare Gösta Alriksson, kassör Hermes Björnbom. En kommitté tillsattes för att anskaffa en fotbollsplan. Det var styrelsen samt Lennart Andersson och Nils Jonsson som fick detta uppdrag. Arbetet påbörjades med att ordna mark till fotbollsplanen. Först hyrda man mark i Skälstånga i fem år, därfotboll spelades och även friidrott utövades. I ordenshuset tränades gymnastik två gånger i veckan. Plankommittén hade börjat kontakta en del markägare för att kunna köpa mark och anlägga en idrottsplats närmare samhället. Den 20 februari 1933 inköptes ett markområde på 13 460 kvadratmeter till ett pris av 2 560 kronor av John Andersson i Vissefjärda. Denna plan som invigdes 1939 hade löparbanor kring fotbollsplanen samt banor för hopp och kast. Sedan följde under 1940-talet en mörk period. De fem första åren rasade världskriget och många blev inkallade till militärtjänst, så mycket av verksamheten gick på sparlåga. Efter krigets slt kom så idrotten igång igen, både vad gäller fotboll och gymnastik. Friidrotten återupptogs under 50-talet. Detta blev en stark period med många bra resultat och nya klubbrekord i de flesta grenar. Under åren 1954-1960 hade föreningen en fin period vad gäller bandy och man var uppe i div. 4 då man fick lägga av på grund av dåliga isförhållanden. Vad gåller skidsporten så började man tävla på skidor redan 1933 och har hållit på genom åren i mån av tillgång på snö. En tillgång för alla har varit den fina elbelysta motionsslingan som har sin start i anslutning till fotbollsplanen och klubbstugan. Utdrag ur Arthur Davoust historik till VGIF:s 60-årsjubileum