15/06/2026
Ny rapport: Svensk hästnäring tar stort ansvar för att minska övergödningen
En klar majoritet av landets hästhållare arbetar aktivt för att förhindra att näringsämnen från gödsel läcker ut i vattendrag, sjöar och kustvatten. Det visar en ny enkätundersökning från Hästnäringens Nationella Stiftelse, genomförd inom projektet Skitviktigt. Samtidigt pekar resultaten tydligt på att ekonomiska förutsättningar och tillgång till rätt stöd är avgörande för att fler ska kunna göra mer.
Övergödning är ett av de största miljöproblemen i svenska vattenmiljöer. Med Sveriges uppskattningsvis 355 000 hästar följer stora mängder gödsel och därmed ett ansvar för hur fosfor och kväve hanteras. För att öka kunskapen om hållbar gödselhantering och minska näringsläckaget genomför hästnäringen projektet Skitviktigt under perioden 2025 till 2027, med finansiering från Formas – ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling.
Som ett första steg i projektet genomfördes under sommaren 2025 en omfattande enkätundersökning. Den besvarades av 1 722 personer som är verksamma inom eller i anslutning till hästnäringen, med svarande i samtliga 21 län. Rapporten bygger på svaren från projektets tre huvudsakliga målgrupper: större hästverksamheter med fler än 50 hästar, mindre hästgårdar med färre än 10 hästar samt studerande på hästutbildningar.
Resultaten visar att hästnäringen tar ett stort ansvar. En stor andel av de svarande har vidtagit konkreta åtgärder mot näringsläckage, vanligast är foderhäckar för att minska foderspill (59 procent), förflyttning av foderplatser och hagöppningar (35 procent) och hårdgjorda ytor (32 procent). Bara 16 procent har inte gjort några åtgärder alls. Skötseln spelar också roll: En majoritet mockar sina hagar allt från varje dag till en gång i veckan, vilket är en av de mest effektiva åtgärderna mot näringsläckage.
Samtidigt ser 79 procent inget behov av att göra fler åtgärder på sin anläggning, och bland dem som ser ett behov av att göra mer har 70 procent mandat att påverka vilka åtgärder som ska göras.
Det starkaste motivet för framtida åtgärder är ekonomiskt stöd eller bidrag (59 procent). Det största hindret är de ekonomiska förutsättningarna, eftersom större insatser ofta är kostsamma (64 procent). Flera av de svaranden efterlyser också mer kunskap om vilka åtgärder som ger störst effekt, både ekonomiskt och miljömässigt.
– Resultaten är tydliga och uppmuntrande. Hästnäringen tar ansvar, visar engagemang och en vilja att göra rätt. Samtidigt ser vi att ekonomiska förutsättningar, som möjligheten till riktat finansiellt stöd för åtgärder mot näringsläckage, är en viktig faktor för att mer ska göras. Här finns ett fortsatt behov av relevant information och rådgivning, vilket är ett av huvudsyftena med projektet Skitviktigt, säger Charlotte Jibréus, hållbarhetsansvarig på Hästnäringens Nationella Stiftelse.
Om undersökningen och projektet Skitviktigt
Skitviktigt genomförs under 2025 till 2027 i samverkan mellan flera organisationer inom hästnäringen med finansiering från Formas – ett statligt forskningsråd för hållbar utveckling. Projektet bygger vidare på tidigare initiativ som Skitsmart och Varje skit räknas. På hastsverige.se/skitviktigt finns en översikt och information om möjliga stöd och bidrag som kan sökas, inklusive investeringskostnad för respektive åtgärd.
Hela rapporten finns att läsa på hastnaringen.sehttps://hastnaringen.se/app/uploads/2026/06/en-skitviktig-rapport.pdf
