03/06/2024
Långt inlägg MEN viktigt för alla klubbar, föreningar, tränare som involverar barn!
Spännande och intensiv helg för min pojke som hade sin andra gradering i Taekwondo. Han hade bestämt sig redan sedan starten av terminen att han ville ha grönt bälte direkt från gult inte grönt streck på sitt gula. Så med massor av målmedveten träning och massor av övning både hemma och på klubben så stod det efter 2,5 timme klart att han lyckats med vad han satt sig för och kan nu titulera sig grön bältare i Taekwondo och mitt nervösa magont kunde äntligen släppa taget (jag ville så gärna att han skulle klara det efter allt slit)!
Under de 2,5 timmarna jag var där så kunde jag, förutom att försöka hantera min nervositet reflektera över tränardelen. Det är intressant att studera andra tränare, vad de gör, hur de gör och vad de får för resultat av det. Förhoppningen är att kunna lära mig något och dra erfarenhet av andra.
Michael på Mufasa Taekwondo Höganäs är den om ytterst håller i och är ansvarig för träningen av alla dessa barn, ungdomar och vuxna i Taekwondo så i huvud sak så har jag tittat mycket på vad han gjort under alla träningar samt nu under graderingen.
Jag har tillsammans med båda mina barn varit med på en hel del idrotter i olika föreningar och längs med vägen stött på både högt och lågt. Om det är högt eller lågt kokar helt ner till TRÄNAREN!
Tränaren sätter tonen, bygger kulturen, anpassar och skapar möjlighet, tillgänglighet, atmosfär, regler, vad som är acceptabelt och oacceptabelt osv.
Det blev väldigt tydligt under gårdagens gradering.
Jag står tillsammans med massor av andra föräldrar samt en hel drös (drygt 40st) med förväntansfulla och uppspelta barn, som alla är mellan 8-12 år, i en något varm studio trots detta lyckas man ha en lugn och ordningsam utfrågning om terminologi och Taekwondos grundvalar utan att det gapas, leks och tramsas. Detta utan reprimander, tillrättavisningar eller höjda röster, alla vet vad som förväntas av just dem. Sedan ska tekniker utvärderas och det sprakas på mitsar, en pojke ”går all in” tappar fotfästet och drattar på ändan inför alla åskådare och alla deltagare, snabbt söker han tränarens (Michaels) blick som direkt gör en high five och berömmer instansen, satsar man kommer man ibland att misslyckas, det ingår och uppmuntras- INGEN skrattar, ingen hånar utan på vägen tillbaka får han ytterligare en drygt 10st high fives till av andra barn i kön och kan känna sig stolt över sin insats snarare än att känna sig bortgjord och skämmas.
Mot slutet, då har vi varit i en varm lokal med fantastiskt sommarväder utanför i drygt 2 timmar är det dags för sista momentet breaking (sparka eller slå sönder bräda). Alla och jag menar alla barnen är med och hejar på sina träningskompisar genom att vara tysta när den som ska slå eller sparka förbereder sig samt heja, high fivea och gratulera när man klarat det.
Alla föreningar och klubbar inom svensk idrott har någon form antimobbningsklausul, alla föreningar pratar om inkludering, alla föreningar pratar om anpassning och utveckling, alla föreningar pratar om kultur och värderingar, det är bra MEN i min erfarenhet så när det blir svårt då är det inte lika många som står upp och står pall.
Jag har sett och hört om träningar där barn slåss med varandra, svär och kallar varandra för könsord, hoppar på de som är lite sämre, utfrysning, föräldrar som beter sig illa och pratar illa om barnen som idrottar osv. Det är här kvalitet och integritet på tränaren kommer in, det här man ser om tränaren/tränarna bygger en bra eller destruktiv kultur. Det må vara föreningens eller klubbens ansvar men det kommer alltid vara avhängigt på kompetensen hos tränaren.
Ordning och reda, disciplin, regler som efterlevs, konsekvenser, hänsyn, kul, anpassat så att alla kan och får vara med är några av de värderingar som tränare som tränar barn bör fokusera på. Att var tränare är INTE FÖR ALLA, att förstå det gigantiska ansvar som läggs på ens axlar när man accepterar eller väljer att träna barn i idrott kan inte överdrivas- tänk efter både en och tio gånger innan du väljer att hoppa på tåget.
För inspiration och lärdom om hur bra idrotts- och föreningskultur byggs så att barnen får med sig viktiga insikter och lärdomar inte bara idrottsmässigt och fysiskt utan även i livet så kan jag varmt rekommendera ett studiebesök hos Michael på Mufasa Taekwondo i Höganäs, riktigt bra tränare är det ont om så ta lärdom av de som finns för att utveckla och förbättra verksamheten och ge dem den cred de förtjänar
Precis som i de mesta annat i livet som är organiserat så krävs det gott ledarskap för att skapa goda resultat som är långsiktiga!
Inlägget handlar inte om att trycka ner någon eller prata om vem som är dålig utan att se potentialen och söka utveckling genom och hos de förebilderna vi har runt omkring oss.
Stort grattis till alla som graderade sig igår- ni är grymma!
