22/05/2026
Stolthet över klubben i våra hjärtan.
💙💙💙
DET ÄR NÅGOT VACKERT MED LILLA VÅLA
När 16-åriga Miranda Gunnarsson (bilden) drar på sig Östervåla IF:s matchtröja och kliver ut för att representera damlaget så är det egentligen mycket större än bara ännu en ung spelare som flyttas upp från juniorlaget.
Det är ett bevis på att någonting lever här. För hur många småorter ute på landsbygden lyckas egentligen, år efter år, hålla damfotbollen levande på den här nivån? Hur många orter med runt 1 800 invånare lyckas få ihop, inte bara ett damlag, utan två och dessutom ett juniorlag underifrån som fortsätter fylla på med nya spelare när andra trappar ner eller lägger av?
Det är faktiskt ganska otroligt när man tänker efter.
Östervåla IF har under väldigt många år varit starka på damsidan. Men det handlar om så mycket mer än resultat och tabeller. Det handlar om människor. Om ideella krafter. Om föräldrar som skjutsar i mörka novemberkvällar. Om ledare som lägger timmar av sina liv på att tjejer ska få fortsätta spela fotboll i lilla Våla. Om lagkamrater som växer upp tillsammans. Om sammanhållning. Om hjärta.
Och kanske är det just därför man blir lite varm när man ser spelare som Miranda komma underifrån och ta plats i damlaget. För det betyder att allt det där fortfarande lever vidare.
Just nu är ÖIF inne i en generationsväxling. Rutinerade namn som lagkaptenen Ida Segelsbo, tvillingarna Pellan och Viktoria Andersson samt Madelen och Jennifer Lindström har lämnat stora tomrum efter sig. Sådant kan knäcka många lag. Men i Östervåla verkar fotbollen alltid hitta nya vägar framåt.
Nya tjejer kliver fram. Nya generationer tar vid. Och trots generationsväxlingen står ÖIF där efter s*x omgångar som serie-tvåa i Division 2. Bara "monstret" IK Sirius är före i tabellen. Bara det säger ganska mycket om vad den här lilla klubben faktiskt lyckas göra, år efter år.
Jag vet att jag kanske är jävig eftersom jag själv bor här. Men ibland behöver man faktiskt stanna upp och förstå hur speciellt det här är.
I gårdagens cupmatch mot Kvarnsveden kom nästan 200 personer till Lundavallen för att titta på damfotboll. Tvåhundra personer!
Det är inte bara fotboll längre.
Det är stolthet.
Det är gemenskap.
Det är hemma.