Vilka är öppettiderna?

Måndag 06:00 - 16:00 Tisdag 06:00 - 16:00 Onsdag 06:00 - 16:00 Torsdag 06:00 - 16:00 Fredag 06:00 - 16:00

Hummeltorp Grödinge AB, Hummeltorpsvägen 1, Botkyrka (2026)

14/09/2026

🌱 TÄVLING!
Vilken jord väljer du? 🌱
Vill du vinna en Goodiebag från Hummeltorp? 🎁
Vi testar dina jordkunskaper! 👇

Vilken av Hummeltorps jordar passar bäst för ett grönt tak?
A) Växtjord Typ A
B) Växtjord Typ C – Bjälklagsjord
C) Växtjord Typ D – Skelettjord

Skriv ditt svar A, B eller C i kommentarsfältet! 🌿

🎁 En vinnare dras på fredag bland de som svarat rätt och vinner en Goodiebag från Hummeltorp!
Lycka till! 🌱

10/09/2026

𝐒𝐞𝐫𝐢𝐞𝐧 𝐬𝐚 𝐧𝐢𝐭𝐭𝐨𝐧.
Här är det tjugonde, för att knyta ihop trådarna - och det hände inte under 2025.

Den 12 mars 2026 kom EU-kommissionär 𝐉𝐞𝐬𝐬𝐢𝐤𝐚 𝐑𝐨𝐬𝐰𝐚𝐥𝐥 — ansvarig för miljö, vattenresiliens och konkurrenskraftig cirkulär ekonomi — på platsbesök till Grödinge.

Hon var på vår flagship-anläggning i två timmar. Hon såg vad som kommer in på ett lastbilsflak, och vad som lämnar som färdig produkt några processteg senare.

Det vi diskuterade var hur den cirkulära ekonomin kan påskyndas inom EU, incitament, och hur resurser kan tas tillvara på ett sätt som gynnar både miljön och grundvattnet under den.

Vi har sällan varit mer hedrade, eller mer medvetna om hur verksamheten såg ut.

Besöket går rakt tillbaka till två nedslag i den här serien. Keynoten i Bryssel den 27 oktober, och mötet med hennes kabinett samma eftermiddag. Vi skrev då att något kom ut av den eftermiddagen och att vi skulle återkomma. Det här är det.

Fem månader från ett konferensrum i Bryssel till en kommissionär stående vid högar av sorterade schaktmassor söder om Stockholm.

Vi vill vara tydliga med varför vi berättar det, för det är argumentet som ligger under alla nitton inläggen.

Ingenting med det besöket ordnades genom att imponera. Det kom av att dyka upp i samma rum i åratal, av att visa den otacksamma mitten av processen i stället för säljbudskapet, och av att ta med driftdata i stället för önskemål.

𝐃𝐞𝐭 ä𝐫 𝐯𝐚𝐝 å𝐫 𝐚𝐯 𝐚𝐭𝐭 𝐝𝐲𝐤𝐚 𝐮𝐩𝐩 𝐠𝐞𝐫.

Det är ingen snabb metod. Det tog många år innan särskilt mycket rörde sig. Men den räntar sig, och när den väl vänder går det fort.

Tack till alla som läst alla nitton. Gensvaret har varit långt större än vi väntat oss för en serie om jord, berg och pappersarbete.

Så vi fortsätter.
En ny serie börjar inom kort: första halvåret 2026.
En guvernör från Kentucky. En EU-kommissionär. Ett regeringsbeslut som ritar om kartan söder om Stockholm. Ett gjuteri i Södertälje. Om möjligt ett ännu händelserikare halvår än de tio månader vi just beskrivit.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐭𝐣𝐮𝐠𝐨 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn:
https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

07/09/2026

Den 12 december 2025 tog vår vd Christer Otterström i hand med 𝐔𝐒𝐀:𝐬 𝐧𝐲𝐚 𝐚𝐦𝐛𝐚𝐬𝐬𝐚𝐝ö𝐫 i Sverige.

AmCham Sweden stod som värd för välkomstmottagningen för ambassadör Christine J. Toretti på nyrenoverade Sheraton i Stockholm. De hann prata under förmiddagen.

Den här serien började i februari, på Transatlantic Days, med SACC och AmCham som värdar. Den slutar i december, i ett rum arrangerat av samma människor. Tio månader, och bokstöden är identiska.

𝐌𝐞𝐧 𝐝𝐞𝐭 ä𝐫 𝐢𝐧𝐭𝐞 𝐝𝐞𝐭 𝐯𝐢 𝐭ä𝐧𝐤𝐞𝐫 𝐦𝐞𝐬𝐭 𝐩å.

Innan hon blev ambassadör drev Christine Toretti S.W. Jack Drilling — familjens borrföretag. Hon hade varit ekonomichef. 1990 dog hennes far oväntat och hon tog över, i ett läge ingen planerar för. Hon byggde bolaget från 92 anställda till 350.

𝐃𝐞 𝐡𝐚𝐫 𝐛å𝐝𝐚 ä𝐫𝐯𝐭 𝐟ö𝐫𝐞𝐭𝐚𝐠 𝐬𝐨𝐦 𝐥𝐞𝐯𝐞𝐫 𝐚𝐯 𝐦𝐚𝐫𝐤𝐞𝐧.

Olika kontinenter, olika material, olika årtionden. Samma egendomliga jobb: ett familjenamn över dörren, och frågan om man är den som lyckas hålla kvar det.
Den som tagit över ett familjeföretag känner igen tyngden. Man valde kanske inte branschen. Man ärvde kunder som kände ens far, maskiner han köpte, och ett rykte man inte byggt själv men kan förlora på en säsong. Det gör en försiktig på sätt som är nyttiga och på sätt som inte är det.

Det är tråden under alla nitton nedslagen, och den blev tydlig först när de låg utlagda bredvid varandra.

𝐍𝐢𝐭𝐭𝐨𝐧 𝐧𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐟𝐫å𝐧 𝟐𝟎𝟐𝟓.

Transatlantic Days. En styrelseplats. En scen framför 250 personer som kunde mer om bergmaterial än vi gör. München. En deponi i Kalifornien. Två dagar i Washington om en brand. Capitol Hill. Grödinge, om och om igen, när folk slutade behöva att vi reste. Reykjavik. Bryssel.

Ingenting av det var planerat. Allt kom av att dyka upp i åratal i rum, och av ett litet antal människor som tyckte att arbetet var värt att berätta om när vi inte var där.

Tack för att ni läst hela vägen hit. Tack till ambassadör Toretti för samtalen, och till AmCham Sweden för inbjudan.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐧𝐢𝐭𝐭𝐨𝐧 (av nitton). Det sista.
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn:
https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

04/09/2026

Samma dag som vår vd Christer Otterström talade från huvudscenen i Bryssel tillbringade han eftermiddagen hos 𝐄𝐔-𝐤𝐨𝐦𝐦𝐢𝐬𝐬𝐢𝐨𝐧𝐞𝐧.

Han träffade kabinettet för kommissionär Jessika Roswall, däribland hennes kabinettschef Paulina Dejmek Hack och Medlem i kabinetten, Luis Planas Herrera samt Policyansvarig för ”DG Environment”, Christos Gaitanis.

Kommissionär Roswalls ansvarsområde är 𝐦𝐢𝐥𝐣ö, 𝐯𝐚𝐭𝐭𝐞𝐧𝐫𝐞𝐬𝐢𝐥𝐢𝐞𝐧𝐬 𝐨𝐜𝐡 𝐞𝐧 𝐤𝐨𝐧𝐤𝐮𝐫𝐫𝐞𝐧𝐬𝐤𝐫𝐚𝐟𝐭𝐢𝐠 𝐜𝐢𝐫𝐤𝐮𝐥ä𝐫 𝐞𝐤𝐨𝐧𝐨𝐦𝐢.

𝐋ä𝐬 𝐭𝐢𝐭𝐞𝐥𝐧 𝐞𝐧 𝐠å𝐧𝐠 𝐭𝐢𝐥𝐥.

Tre saker som tidigare låg i tre olika delar ligger nu i en enda, och ordet som gör jobbet är "konkurrenskraftig". Inte "hållbar". Inte "grön". Konkurrenskraftig.

Det är en betydande förändring, och vi tror inte att vår bransch riktigt har registrerat den. Cirkularitet har flyttat ut ur miljökolumnen och in i industripolitiken. Frågan en kommissionär får i dag är inte om återvinning är dygdigt. Den är om Europa har råd att fortsätta importera material som vi står på.

För det är det verkliga argumentet. Europa importerar merparten av sina råvaror. Varje ton ballast, jord och berg som återvinns här är ett ton som inte behöver brytas, skeppas eller köpas någon annanstans ifrån. Cirkulär masshantering är klimatpolitik, javisst. Den är också försörjningstrygghet — och det andra perspektivet är det som flyttar budgetar.

Vi diskuterade var ett företag som vårt faktiskt kan vara till nytta: konkurrenskraftig cirkulär ekonomi i första hand, men även miljö- och vattenresiliensfrågorna — som, precis som Christer argumenterat i Reykjavik två veckor tidigare, är samma ämne sett från olika håll.

En sak vill vi vara raka med.

𝐕𝐢 𝐤𝐨𝐦 𝐢𝐧𝐭𝐞 𝐝𝐢𝐭 𝐟ö𝐫 𝐚𝐭𝐭 𝐛𝐞 𝐨𝐦 𝐧å𝐠𝐨𝐭.

Vi är skeptiska till företag som beskriver ett möte med tjänstemän som inflytande. Det vi hade med oss var driftdata från en verklig anläggning — vad en återvinningsgrad på 97,3 % faktiskt kräver, var regelverket skaver, vad som hindrar ett lass schaktmassor från att bli en produkt. Politiken lider ingen brist på åsikter.

Den lider brist på verksamhetsutövare som är beredda att visa den otacksamma mitten av processen.

Driver du något och får chansen att förklara det för dem som skriver reglerna — ta den. Ta med siffror, inte önskemål.

Något kom ut av den eftermiddagen, och det hände under 2026. Vi återkommer till det.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐚𝐫𝐭𝐨𝐧 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

04/09/2026

September är på ingång, och vi har nya kampanjer hos Hummeltorp! 🌱

Passa på att fixa gårdsplanen, gräsytorna eller markprojekten innan hösten tar fart på riktigt.🍂

🌿 Finsorterad Fyllnadsjord, Fukthållande (J43)
En fukthållande jord för mark, trädgård och gröna projekt.
📍 Ord. pris 179 kr/ton → nu 125 kr/ton

🌱 Gräsytejord EKO, ogödslad (J46)
En jord framtagen för fina och hållbara gräsytor.
📍 Ord. pris 349 kr/ton → nu 262 kr/ton
📦 Storsäck: 200 kr rabatt

🪨 Fyllnadskross 0–32 (FK0-32)
Ett prisvärt material för uppfarter, parkeringar och enklare vägar.
📍 Ord. pris 88 kr/ton → nu 44 kr/ton

🚜 Avlämning av massor: Sand & Naturgrus
📍 Ord. pris 69 kr/ton → nu 50% rabatt
OBS! Föranmälan krävs vid avlämning.

♻️ Hos oss gör du alltid ett hållbart val! Tillsammans minskar vi överskottsmassor och bevarar naturresurser!

03/09/2026

I februari 2025 satt vår vd Christer Otterström i ett rum i Göteborg och lyssnade på NVIDIA, och tänkte spårbarhet och transporteffektivisering.
Den 27 oktober fick han säga det högt, 𝐟𝐫å𝐧 𝐡𝐮𝐯𝐮𝐝𝐬𝐜𝐞𝐧𝐞𝐧 𝐢 𝐁𝐫𝐲𝐬𝐬𝐞𝐥.

Den förmiddagen höll han keynote på Digital with Purpose Global Summit, arrangerat av GeSI på THE EGG i Bryssel — evenemangets fjärde upplaga och den första i staden, med drygt femhundra inbjudna från politik, näringsliv och teknik i hela Europa. Passen i huvud-salen sändes live, både digitalt och i tv, till en publik runt om i EU.
Rubriken: "𝐒𝐡𝐚𝐩𝐢𝐧𝐠 𝐚 𝐒𝐮𝐬𝐭𝐚𝐢𝐧𝐚𝐛𝐥𝐞 𝐅𝐮𝐭𝐮𝐫𝐞: 𝐂𝐄𝐎 𝐋𝐞𝐚𝐝𝐞𝐫𝐬𝐡𝐢𝐩 𝐢𝐧 𝐭𝐡𝐞 𝐃𝐢𝐠𝐢𝐭𝐚𝐥 𝐄𝐫".

Ett märkligt uppdrag för någon som flyttar jord och berg för sitt levebröd. Det här var vad han sa.

𝐃𝐞𝐧 𝐝𝐢𝐠𝐢𝐭𝐚𝐥𝐚 𝐬𝐞𝐤𝐭𝐨𝐫𝐧𝐬 𝐮𝐭𝐬𝐥ä𝐩𝐩 𝐟𝐥𝐲𝐭𝐭𝐚𝐫 𝐮𝐫 𝐦𝐨𝐥𝐧𝐞𝐭 𝐨𝐜𝐡 𝐧𝐞𝐫 𝐢 𝐦𝐚𝐫𝐤𝐞𝐧.

I tjugo år har branschens klimatsamtal handlat om el — hur servrarna drivs, hur effektiv kylningen är, varifrån förnybart kommer. Det arbetet är viktigt och det har gått bra.

Men ett datacenter är en byggnad innan det är en dator. Grundläggning, schakt, ballast, betong, tillfartsvägar, ställverk. Den AI-utbyggnad som pågår nu är ett av de mest materialintensiva byggprogrammen i modern tid, och nästan inget av det syns i branschens vanliga hållbarhetsrapportering — för det sker innan någon slår på strömmen.

Det går inte att köpa sig ur med ett elavtal.

På eftermiddagen deltog han i panelen "Green is Profitable, Digital is Sustainable". På den första halvan hade han något konkret att bidra med.

De flesta företag hävdar att grönt är lönsamt utifrån — en hållbarhetsavdelning, en rapport, ett mål, en vision, och en förhoppning om att de två kolumnerna till slt möts.

𝐕𝐢 𝐡𝐚𝐫 𝐢𝐧𝐠𝐞𝐧 𝐡å𝐥𝐥𝐛𝐚𝐫𝐡𝐞𝐭𝐬𝐚𝐯𝐝𝐞𝐥𝐧𝐢𝐧𝐠. 𝐕𝐢 𝐡𝐚𝐫 𝐞𝐧 𝐚𝐟𝐟ä𝐫𝐬𝐦𝐨𝐝𝐞𝐥𝐥.

Att återvinna 97,3 % av det som kommer in är inte vårt miljöprogram. Det är så bolaget tjänar pengar. Material vi missar att ta tillvara är material vi betalat för att köpa och sedan måste betala igen för att bli av med. Drivkraften är inte moralisk, den är matematisk — och det är precis därför den överlevt tre generationer och kommer att överleva vad rapporteringskraven än hittar på härnäst.

Vilket är det mer användbara påståendet i ett sådant sammanhang. Inte "grönt borde vara lönsamt". Grönt är redan lönsamt, Hummeltorp är del av resultaträkningen, och den har sett ut så i etthundratre år.

Tack till Luis Neves och alla på GeSI och Digital with Purpose.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐬𝐣𝐮𝐭𝐭𝐨𝐧 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

02/09/2026

𝐕𝐢 𝐠𝐫ä𝐯𝐞𝐫 𝐮𝐩𝐩 𝐟𝐢𝐥𝐭𝐫𝐞𝐭 𝐨𝐜𝐡 𝐛𝐲𝐠𝐠𝐞𝐫 𝐦𝐞𝐝 𝐝𝐞𝐭.
Tisdagen den 14 oktober 2025 satt vår vd Christer Otterström i en paneldebatt på IDRA Summit on Water and Climate Change i Reykjavik — "Digital Innovations Driving the Circular Economy Revolution" - 400 personer från 38 länder, de flesta arbetar med avsaltning och vattenåteranvändning.

Moderator var Luis Neves, vd för GeSI. I panelen även Dr Mary Matthews, Ocean Advisor och Ocean Innovation Challenge Manager vid UNDP, Facundo Armas, Sustainable Business Director på Globant, och Melanie Kubin-Hardewig, VP Group Corporate Responsibility på Deutsche Telekom, som deltog digitalt.

𝐀𝐥𝐥𝐚 𝐚𝐧𝐝𝐫𝐚 𝐢 𝐩𝐚𝐧𝐞𝐥𝐞𝐧 𝐚𝐫𝐛𝐞𝐭𝐚𝐫 𝐢 𝐛𝐢𝐭s. 𝐕𝐢 𝐚𝐫𝐛𝐞𝐭𝐚𝐫 𝐢 𝐭𝐨𝐧.

Han tog upp fyra saker.

𝐄𝐭𝐭. Vi renar vårt lakvatten så att det uppfyller de nya kraven för dricksvatten. Inte till utsläppsnivå — till dricksvattennivå. Driver man verksamhet ovanpå en grundvattenförekomst är det den nivån man ska hållas till.

𝐓𝐯å, och det är den han bryr sig mest om. Grundvatten renas inte i ett reningsverk. Det renas på vägen ner, genom lager av jord, sand och grus som tagit tusentals år att bildas och som ingen har konstruerat. Regnvatten blir dricksvatten genom att passera det materialet.

Och vi bryter det, kör det på lastbil och använder det i byggnationer.

Sand och jord är inte bara byggmaterial. 𝐃𝐞 ä𝐫 𝐟𝐢𝐥𝐭𝐫𝐞𝐭 — 𝐨𝐜𝐡 𝐝𝐞 ä𝐫 ä𝐧𝐝𝐥𝐢𝐠𝐚. Varje ton som förbrukas i onödan är filter borttaget ur marken och framtiden.

𝐓𝐫𝐞. Spårbarhet. Ett cirkulärt system går inte att driva på förtroende. Man måste veta vad varje lass innehåller och varifrån det kommer — ett digitalt problem innan det är ett fysiskt, och därför satt han i just den panelen.

𝐅𝐲𝐫𝐚. Räkningen. Ett ton genom en cirkulär anläggning eliminerar två linjära flöden: ett ton som inte behöver brytas, och ett ton som inte behöver grävas ner i en deponi. Vid vårt tillståndstak i Grödinge blir det ungefär 610 000 ton undvikna materialflöden på ett år, från en enda anläggning!

Byggsektorn släpper ut 12,2 Gt CO₂ per år, ungefär en tredjedel av världens totala (Communications Earth & Environment, 2025). Ingen har ordentligt modellerat vad cirkulär masshantering skulle kunna ta bort ur den siffran. Vi arbetar på det — och vi misstänker att svaret är avsevärt större än vår egen bransch eller någon tror.

Avsaltnings- och återanvändningsfolket i rummet arbetar med samma brist från andra hållet. De tillverkar sötvatten där det inte finns tillräckligt. Vi försöker undvika att förstöra de material och filter som skapar det från början.

Tack till IDRA, och till Luis Neves för inbjudan. Tretton dagar senare stod Christer i Bryssel — men det är ett nedslag längre fram i serien.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐬𝐞𝐱𝐭𝐨𝐧 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn:
https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

01/09/2026

Den 6 oktober 2025 var vår vd Christer Otterström återigen inbjuden till Årets Nybyggare. Inbjudan går till ett väldigt begränsat antal personer, och den tas inte lätt på.

𝐇𝐚𝐧 𝐯𝐚𝐫 𝐝ä𝐫 𝐬𝐨𝐦 𝐠ä𝐬𝐭, 𝐢𝐧𝐭𝐞 𝐬𝐨𝐦 𝐧𝐨𝐦𝐢𝐧𝐞𝐫𝐚𝐝. Priset var inte hans att vinna, och den skillnaden är hela anledningen till att han fortsätter åka. Han har varit inbjuden i flera år nu, och har tackat ja varje gång.

Han åker för vad rummet innehåller, inte för vad det kan göra för honom.

Det här var den regionala ceremonin för Stockholms län, som varje år hålls på Tessinska Palatset i Gamla Stan — landshövdingens residens, ett palats från 1600-talet intill Kungliga Slottet.

Tre utmärkelser, utdelade av Cecilia Skingsley, landshövding i Stockholms län, som är värd för kvällen:

Marta Sjögren — Årets Nystart
Shadi Bitar — Årets Pionjär
Sara Nozkova — Årets Unga Pionjär

Stort grattis till alla tre.

Årets Nybyggare grundades 1999 av Rafael Bermejo genom stiftelsen IFS. H.M. Konungen är beskyddare och delar ut de nationella priserna på Kungliga Slottet i november. Utmärkelsen hedrar företagare som kommit till Sverige från något annat land och byggt bolag här — den finns för att synliggöra förebilder, vilket är ett artigt sätt att säga att just de förebilderna inte varit tillräckligt synliga.

Christers farfar började tillverka odlingsjord 1922. Hans far tog över 1955. Han själv 2017.
𝐇𝐚𝐧 ä𝐫𝐯𝐝𝐞 𝐞𝐭𝐭 𝐟ö𝐫𝐬𝐩𝐫å𝐧𝐠.
Kunder som redan kände namnet. En bank som lånat ut förr. Tillstånd med historia bakom sig. Ett språk han slapp lära sig, och regelverk han växte upp inuti.

Inget av det kändes som någon avgörande fördel medan det pågick. Det kändes som arbete, för det var arbete. Sådana fördelar är osynliga inifrån. Man ser dem först när man möter någon som byggt samma sak utan en enda av dem.

Det finns dessutom en särskild sorts självklarhet i att kliva in i ett palats i Gamla Stan och känna att man hör hemma. Den självklarheten har han utan att han i detta sammanhang har gjort något för den. Flera av dem som hedrades den kvällen har fått lära sig den från grunden, på ett andraspråk, samtidigt som de drivit företag.

Och den personen behöver vi inte åka på ceremoni för att träffa. Han jobbar här hos oss.
Miroslaw "Mirek" Stachowicz kom till Sverige från Polen. I dag driver han Hummeltorps verkstadsverksamhet som entreprenör, och han gör det mycket bra. Han var med i München på BAUMA i april och ställde frågor till tillverkarna som ingen av oss andra hade kommit på. Han var här i oktober när Sandvik kom med sin nya elektriska kross för Sverigepremiär.

De som kör och lagar maskinerna bör vara med och utforma dem. Det är tredje gången vi skriver den meningen i den här serien. Så här ser den ut med ett namn på.

Den som har flyttat till ett nytt land har redan tvingats lista ut ett helt system från grunden. Språket, reglerna, myndigheterna, vem man ska ringa. Det är precis den förmågan som krävs för att lösa svåra problem i ett företag. Vår bransch är full av sådana människor, på alla nivåer, och har alltid varit det.

Tack till Bermejo och IFS för att ni hållit det här igång i över tjugofem år.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐟𝐞𝐦𝐭𝐨𝐧 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

31/08/2026

Vi har arbetat med 𝐒𝐚𝐧𝐝𝐯𝐢𝐤 i flera år. Tillräckligt länge för att ha varit med och utvecklat vissa funktioner i deras nya elektriska serie.
Så när de valde Grödinge för Sverigepremiären av 𝐔𝐉𝟒𝟒𝟑𝐄 — deras nya 𝐡𝐞𝐥-𝐞𝐥𝐞𝐤𝐭𝐫𝐢𝐬𝐤𝐚 mobila käftkross — den 2 oktober 2025, var det inget kallt samtal.
Det var ändå ett val, och valet sa något.

𝐄𝐧 𝐝𝐞𝐦𝐨𝐧𝐬𝐭𝐫𝐚𝐭𝐢𝐨𝐧 𝐡å𝐥𝐥𝐬 𝐧𝐨𝐫𝐦𝐚𝐥𝐭 𝐝ä𝐫 𝐦𝐚𝐬𝐤𝐢𝐧𝐞𝐧 𝐬𝐞𝐫 𝐛ä𝐬𝐭 𝐮𝐭.
Rent berg. Graderat in-material. Fint väder. Förberedd mark. Varje tillverkare har en sådan plats, och det är inget ohederligt med att använda den — man visar vad en maskin klarar, inte hur en dålig tisdag ser ut.

𝐃𝐞 𝐯𝐚𝐥𝐝𝐞 𝐩𝐥𝐚𝐭𝐬𝐞𝐧 𝐝ä𝐫 𝐝𝐞𝐧 𝐬𝐤𝐮𝐥𝐥𝐞 𝐟å 𝐝𝐞𝐭 𝐬𝐯å𝐫𝐚𝐬𝐭.
Vårt in-material är blandade schaktmassor. Sten, lera, betong, asfalt etc. Sten i alla fraktioner. Material som kommer in i precis det skick den förra arbetsplatsen lämnade det. Inga två lass lika, ingenting graderat innan det når oss.
Det är ett omdöme om en anläggning, inte en tjänst till en kund.

Sedan fick vi köra den i ytterligare några dagar, vilket var det verkliga priset. Det här visade sig då.
Bränsleförbrukningen per krossat ton är tydligt lägre. Per ton är måttet som betyder något — inte per timme, och inte på ett datablad. Hydrauloljemängden är påtagligt mindre, vilket är både en kostnadsfråga och en spillriskfråga. Kapacitet visade sig ligga på ungefär 500–600 ton i timmen med granit.

Men det vi inte väntade oss att fastna för var programvaran. När ett skut kilar fast i käften backar och gungar maskinen loss det automatiskt!

𝐀𝐧𝐠𝐢𝐯𝐞𝐧 𝐤𝐚𝐩𝐚𝐜𝐢𝐭𝐞𝐭 ä𝐫 𝐞𝐧 𝐬𝐢𝐟𝐟𝐫𝐚 𝐟𝐫å𝐧 𝐞𝐧 𝐛𝐫𝐚 𝐭𝐢𝐦𝐦𝐞.
Verklig kapacitet avgörs av hur ofta man står still. Ett fastkilat skut kostar en man, en maskin och tjugo minuter man inte har när det står lastbilar vid vågen. Tar man bort tre sådana per skift har man ändrat dagens ekonomi betydligt mer än någon kapacitetssiffra i en broschyr gör.

Den går dessutom direkt på elnätet eller en generator (diesel/HVO) ombord — direktel hjälper bara om anläggningen har effekten att ge den. Elektrifiering av tunga maskiner behandlas som ett maskinproblem. Det är minst lika mycket ett anläggningsproblem: nätkapacitet, anslutningspunkter, vad anläggningen faktiskt orkar leverera en kall morgon när allt går.

Jan och Mirek var med hela tiden — samma två som var med på BAUMA i april. De som kör och lagar maskinerna bör vara med och utforma dem. Med Sandvik har det slutat vara en princip och blivit ett arbetssätt.

I en monter i München i april ställde vår vd frågan han brukar ställa till tillverkare - kan vi vidareutveckla tillsammans? Med Sandvik var den redan besvarad flera gånger om.
Han ställer den ändå. Det är fortfarande den nyttigaste fråga vi känner till.

Tack till alla på Sandvik.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐟𝐣𝐨𝐫𝐭𝐨𝐧 (av nitton).
För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn:
https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

28/08/2026

Den här serien har mest handlat om USA. Förra sommarens kanske viktigaste besök kom från fem mil norrut — från människor vi redan har en science park tillsammans med.

Den 2 september 2025 kom Anna W Haappaniemi, samhällsbyggnadsdirektör, och Leif Nyrén, näringslivsdirektör, från Järfälla kommun, tillsammans med Sophia Sundberg, vd för Barkarby Science.

Hummeltorp är en av delägarna i Barkarby Science, vid sidan av Järfälla kommun, Skanska, E.ON, Järfällahus och Atrium Ljungberg i nära samarbete med KTH, Södertörns högskola och Mälardalens universitet. Verksamheten finns för att använda en verklig, pågående stadsutveckling som testbädd i stället för som fallstudie.

Den stadsutvecklingen är Barkarbystaden. Upp till 25 000 lägenheter. Omkring 40 000 boende inom femton år. Tunnelbana, pendeltåg och regionaltåg. Ett av Sveriges största och hållbaraste stadsbyggnadsprojekt.

Vilket betyder att enorma mängder material kommer upp ur marken i norra Stockholm just nu.

𝐌𝐚𝐬𝐬𝐡𝐚𝐧𝐭𝐞𝐫𝐢𝐧𝐠 ä𝐫 𝐨𝐟𝐭𝐚 𝐞𝐭𝐭 𝐥𝐨𝐠𝐢𝐬𝐭𝐢𝐤𝐩𝐫𝐨𝐛𝐥𝐞𝐦 𝐢𝐧𝐧𝐚𝐧 𝐝𝐞𝐭 ä𝐫 𝐞𝐭𝐭 𝐭𝐞𝐤𝐧𝐢𝐤𝐩𝐫𝐨𝐛𝐥𝐞𝐦.

Vi har ägnat hela den här serien åt återvinningsgrader. Här är den obekväma andra halvan.

Schaktmassor är tunga och har lågt värde per ton. Den kombinationen gör att avståndet avgör nästan allt. En lastbil med trettio ton lera bryr sig inte om vilken sorteringsteknik man har. Den bryr sig om hur långt den ska köra, två gånger, genom en storstad.

Vår flaggskeppsanläggning ligger i Grödinge, söder om Stockholm. Den betjänar söderort bra. Allt som grävs upp i regionens norra halva måste runt eller genom staden för att nå oss — eller så riskerar det hamna det i ett hål i närheten, för att det är billigare och enklare och ingen tittar.

Alltså: 97,3 % fem mil från där materialet grävdes upp kan vara värt mindre än 90 % i grannskapet. Mellanskillnaden gick ut genom ett avgasrör.

Det är ett märkligt argument från oss, med tanke på hur ofta vi citerar den siffran. Men ett cirkulärt system som bygger på långa transporter är inte cirkulärt. Det är bara en längre linje.

Anläggningar som vår är oftast något en kommun håller emot. Invändningarna skriver sig själva — lastbilar, damm, buller, ordet "avfall" i en lokal rubrik. Att säga nej är alltid enklare.

Järfälla kom och ställde den omvända frågan. Inte hur man håller det borta, utan var det bör ligga, så att massorna från det de bygger inte bara hamnar på en deponi eller värre.

Ingenting är beslutat. Det här var ett samtal om geografi och behov, inte ett projekt.

Tack till Anna W Haappaniemi, Leif Nyrén och Sophia Sundberg.

𝐍𝐞𝐝𝐬𝐥𝐚𝐠 𝐭𝐫𝐞𝐭𝐭𝐨𝐧 (av nitton).

För lite utförligare inlägg läs gärna på LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/christer-otterstrom/recent-activity/all/

Hummeltorp Grödinge AB

14/09/2026

10/09/2026

07/09/2026

04/09/2026

04/09/2026

03/09/2026

02/09/2026

01/09/2026

31/08/2026

28/08/2026

Adress

Öppettider

Telefon

Webbplats

Aviseringar

Genvägar

Dela

Begäran om att ta bort annonsen

Måndag	06:00 - 16:00
Tisdag	06:00 - 16:00
Onsdag	06:00 - 16:00
Torsdag	06:00 - 16:00
Fredag	06:00 - 16:00