11/12/2023
RÖTJUT, CALVADOS OCH GRINIGA GRANNAR
Pickupen va packad, både med hundar, kläder och utrustning. Nosen på den otvättade pickupen pekade i nordlig riktning, med slutdestination 10talet mil hemifrån. Mottagande var lika varmt som för 2 år sedan. Allt var sej likt innanför de värmande väggarna. Maten stod på den gamla vedspisen å puttrade, människorna var samlade kring det robusta köksbordet, nya stolar ställdes in i takt med att folk anlände och snart värmdes det krympande köket upp av både vedspisen och skratt. Inte för att de är ont om plats, tvärt om, utan mer för att alla ville umgås tillsammans. Kvällen gick fort och en stund efter midnatt släcktes den sista lampan och snart sov hela huset.
Morgonen började med spårning, vi hade snö, för mycket egentligen, men ändock var vi tacksamma över möjligheten som den innebar, en form av falsk kontroll.
Marken var egentligen inte överhuvudtaget jagad alls på 2 år. För då, för de där åren sedan va dagen då alla hundarna va konstiga å husse irriterad. Hulda vägrade jaga, klättrade upp i knäet på en passkytt och Gws grisdrev slutade i slagmål. Vi fattade inget då, men snart därefter, las ett kallt, vått täcke över allt, vi höll på att få ett 🐺 revir med kärnan mitt på marken..
Markerna och vissa delar av grannmarkerna spårades successivt av i takt med att mörkret släppte sitt tag morgonen efter. Något gnagde dock i hundgåarn, för ont om spår, va de gott om......
Strax därefter bröts hundgåarns tankar då han insåg att han blivit instängd 🙈 Markägaren, som det i detta fallet var, hade kommit in samma väg som han, men tyckte inte jag hade på hans att göra. Hundgåarn gjorde ett ödmjukt försök att förklara vad som föregick och att det hela grundade sej i att han önskade få med sina hundar hem igen. Konversationen därefter blev kort och intressant å efter en stund skildes vi åt!
Hur gick jakten då? Den kommer imorgon 😊
