14/09/2026
dag 5: Våga vara personlig.
Som barn, och speciellt som tonåring kände jag mig ofta utanför. Annorlunda. Fel. Som att jag inte riktigt visste hur man skulle vara för att passa in i sociala sammanhang. Jag kände mig mest hemma ute i naturen, och med djur. I 20-års åldern hade jag fortfarande svårt att hitta min plats. Hittade några riktigt goda vänner men gick igenom många år av depression, ångest, självdestruktivt beteende.
Du som ser mig idag kan ha svårt att föreställa dig det här. De flesta brukar beskriva mig som lugn, positiv, glad, trygg i mig själv, en sån som kommer överens med alla. Och det ÄR jag nu. Men det jag vill belysa är att du aldrig ser hela bilden av någon. Under ytan finns alltid mycket mer. Det är yin och yang ❤️
Jag har gått igenom mycket mörker, blivit bekant med det, men det är kanske också därför som jag inte är rädd för det. Jag vet att det aldrig kan dra ner mig helt. Ljuset finns alltid där, och jag kan koppla upp mig i det när som helst. Porten till både ljuset och mörkret finns inuti mig, och jag kan själv välja vilken jag öppnar.
Under min lugna yta finns fortfarande kaos och svårigheter att anpassa mig till rutiner och regler. Jag kan fortfarande känna att jag inte passar in bland folk fast jag glatt pratar med alla.
Kan du relatera?
Jag tror vi är många som går omkring och känner oss som aliens, som att vi inte har koll på nånting egentligen. Men vi har lärt oss att leva med det och gör så gott vi kan. Jag tror också att det kan bli enklare, bara vi slutar fejka, maskera, bygga våra skyddsmurar, och istället hittar system som hjälper och sätt att vara som passar oss. Så vi kan vara hela oss själva.
