06/05/2026
Laisälven - dess öring, vandringar och populationsdynamik
Några veckor sedan berättade vi om Ammarnäsöringen, dess livshistoria, status och betydelse för fisket, fisketurismen och fiskerättsägarna. Nu går vi vidare till Laisälven där rejält kunskapslyft skett senaste tio åren med märknings försök, provfisken och insamling av genetiska profiler hos öring. Informationen har samlats in genom olika projekt som utförts samarbete mellan fiskerättsägarna, Fiskerådet och SLU, Institutionen för Vilt Fisk och Miljö. Datainsamlingen sker löpande och pågår fortfarande. Vi har dock så pass mycket data att viss information kan delges nedan.
Laisälven är en fantastisk älv som delar två län och har relativt olika förutsättningar längs den långa sträckan från sammanflödet med Nedre Gautsträsket upp till källflödet uppe i Nasafjäll. Förutsättningarna i övre Vindelälven nedströms Ammarnäs och Laisälven nedströms Storlaisan är förhållandevis lika med en stor djup sjö där s*ken delat upp sig i olika former och livsstrategier. För rovfiskarnas del och i synnerhet öringen är dvärgformer av s*k närmast en förutsättning för öringen att bli riktigt stor på våra breddgrader.
Laisälven har tidigare (bl.a. Anderson, 1988, PM havsöring) beskrivits vara betydelsefull för den havsvandrande öringen i Vindelälvens avrinningsområde. Långvandrande s.k. havsöring har antagits vandra i två steg som en anpassning till den långa sträckan uppe i Arjeplogs kommun. Gamla brickmärkningsförsök från åren 1966-1980 och genetiska profiler stödjer till viss del den tesen. Hur står det till och vad vet vi om Laisälvens öring idag?
Sentida märkningsförsök med stora lekmogna individer av öring i Laisälven visar:
- Märkta individer är i huvudsak sjövandrande och vissa är stationära till strömmande partier
- Ingen av de märkta individerna öring har lämnat Laisälven
- Betydande vandringar mellan sjö (tillväxt) och älv (lek/uppväxt)
- Individer öring från olika sjöar har vandrat till samma områden i strömmarna men aldrig bytt sjö (ffa. Storlaisan och Granselet)
Som vi berättat om tidigare så är öringens livscykel relativt komplex med olika livsstrategier på populationsnivå som till stor del förklarar dess storlek, tillväxt och tid för könsmognad. Vandrande individer blir vanligtvis större då de tillväxer i mer näringsrika miljöer och givetvis påverkar även genetiken - ett ständigt samspel mellan arv och miljö! Standardiserat och traditionellt elfiske från stranden har påvisat höga tätheter öringstirr längs vissa lokaler i Laisälven- ytterligare dynamik som beskriver en storvuxen och vandrande population.
Vandrande individer i Laisälven blir relativt stora (>5kg) och dess numerär längs de mest betydelsefulla lek-/uppväxtområdena är relativt hög utifrån genomförda provfisken med elfiskebåt inför märkning. Fisket efter dessa individer är inte lika utbrett som i Ammarnäs-/Kraddseleområdet så här finns mycket att upptäcka då fisket idag företrädelsevis och mestadels sker med harren som målart. Fisket efter den senare är välkänt och av yppersta klass!
Fisket längs Laisälvens mellersta del förvaltas av Björkliden - Laisälven och Laisälvens fiskevårdsområde
Längre ner längs Laisälven förvaltas fisket av Sorselefisket, Nordanås-Fjällnäs SFF och slutligen Örnäs-Forsnäs SFF.
Välkomna till Laisälven!